Exploring web 2.0: Second Generation Interactive Tools av Ann Bell är en trivsamt skriven bok som från grunden tar upp vad web 2.0 är, och hur teknikerna kan användas i undervisningssammanhang. Läsaren får stifta bekantskap med begrepp som rss, taggning, wikis, podcasts, sociala bokmärken med mera. Boken ger rika exempel på resurser för varje web 2.0-verktyg som omnämns. Så här beskrivs boken på Amazon:..

Exploring Web 2.0: Second Generation Interactive Tools – Blogs, Podcasts, Wikis, Networking, Virtual Worlds, and More is designed to help the casual computer user, students, parents, and teachers understand the latest in free and inexpensive web tools and their power for research, collaboration, and communication. It provides the history, background, and current overview of Web 2.0, RSS feeds, metadata, tags, tag clouds, and folksonomy to demystify the current jargon connected with this latest web phenomenon. Web 2.0 tools covered include: 1. Social bookmarking 2. Photo-sharing 3. Blogs 4. Podcasts 5. Vodcasts/Screencasts 6. Wikis 7. Mashups 8. Virtual Offices 9. E-Learning Course Management 10. Social/Professional Networking 11. Virtual Worlds 12. Online Communications.

Boken är grundläggande, och för den bevandrade är den kanske bra att använda som en uppslagsbok. För nybörjaren på web 2.0 och lärande är boken oumbärlig som inspirationskälla.

Författarinnan är verksam vid University of Wisconsin-Stout, där hon huvudsakligen arbetar med att utveckla online-kurser.

Utvecklingen på den tekniska sidan går stadigt framåt. Naturligtvis kommer tillgången till teknik och bandbredd ständigt att förbättras. Möjligheten att lagra data på små utrymmen till lågt pris utvecklas ständigt. Trådlösa bredband kommer bli alltmer tillgängliga. Datorer kommer att bli alltmer kraftfulla, portabla och sjunka i pris. Informations- och kommunikationsteknik blir en del i våra liv, införlivade i det mesta vi gör. Detta är en teknologisk utveckling som vi redan är med om.

Flexibiliteten och den allt större valfriheten tack vare digitalitet, kommer i hög grad också medverka till en kulturell förändring. Även denna har startat, men kommer att accelerera under de kommande åren. Den enskilda individen kommer bli alltmer befriad från behovet att använda en viss dator, ett visst program eller ett visst system. Eleverna kommer också bli befriade från sina klassrum. Under de närmaste tio åren kan man förutspå att ett sant oberoende av tid och rum kommer att äga rum. Även behovet av att ”låsa in” lärsituationen i särskilda LMS-system på nätet kommer försvinna (exempelvis Ping-Pong). Istället kommer lärobjekten utvecklas enligt standards, så att de kan implementeras i antingen existerande communities, exempelvis Myspace eller Facebook, eller i nyskapade. Det kommer för övrigt också bli enkelt för exempelvis utbildningsinstitutioner att skapa nya communities efter behov.

Lärandet kommer därför istället bli inbäddat i andra aktiviteter, såsom användning av sociala medier. Detta innebär att den personliga lärandemiljön kommer att vara helt individuellt utformad. Skolor och andra utbildningsinstitutioner kommer motvilligt få förflytta digitala lärandemoduler ut på andra arenor, genom att använda sig av standards där respektive elev eller student kan välja ut vad av skolarbetet som skall vara representerat på exempelvis facebook, och på vilket sätt, samt hur synlig aktiviteten skall vara för andra. Innehåll kan vara texter, bilder, video och audio, men kommer alltmer utvecklas till simuleringar. De simuleringsprogram som idag används inom exempelvis militären kommer att få pedagogiska tillämpningar.

Materialet förutsätter en hög grad av interaktivitet, där de lärande tillsammans utformar det slutgiltiga innehållet. Att lära i framtiden är en kreativ process, där slutmålet inte alltid är uppsatt i förväg, utan det snarare är processen som bedöms. Samverkan sker på så vis inte i grupper, där varje person har samma uppgift och samma mål, utan snarare i nätverk där var och en drar nytta av andra, som har andra mål. Detta innebär att samma lärandeobjekt kan användas av flera personer, som del i varierande sammanhang. Det blir en enorm utmaning för kommande utbildningsinstitutioner att släppa sitt innehåll mer eller mindre fritt på nätet. Troligen kommer den här utvecklingen ske stegvis, med universitet och högskolor i spetsen. Skolans roll går tydligt till en alltmer serviceinriktad funktion, där funktionen att lära ut till en viss examensnivå blir allt mindre betydande, och istället blir uppgiften att bedöma aktiviteter upptill en examensnivå alltmer central.

Det här innebär stora förändringar i konceptet av vad en skola är för något. Skolan behövs naturligtvis i framtiden, men kommer förändra karaktär till mer av en mötesplats, snarare än undervisningsplats, med följden att kommunikationsvetenskapen blir alltmer relevant för det pedagogiska fältet. Digitaliseringen innebär inte att läraren kommer försvinna. Det kommer alltid finnas behov – och måhända ett ökat behov – av i huvudsak två saker. För det första behöver elever och studenter bli bedömda på sitt kunskapsmaterial. På nätet samlar den lärande in material och skapar en dynamisk portfolio, men bedömningen av densamma måste alltid ske av en lärare. Framtiden kommer sannolikt inte ligga i digitaliserade tester av kunskap. För det andra behövs läraren som en guide vid sidan av som lär eleven eller studenten att se mönstret i aktiviteten som sker på nätet. Lärarens primära uppgift går från att lära ut, till att lära personen i fråga att lyfta blicken och se helheter och samband.

Intressanta onlineresurser:

• boyd, d. (2006). Identity Production in a Networked Culture: Why Youth Heart MySpace. Hämtad 2009-05-05 från American Association for the Advancement of Science: http://www.danah.org/papers/AAAS2006.html
• De Rossi, L. C. (2007). Community Building: How To Create Your Own Social Media Network With Ning. Hämtad 2009-05-05 från Robin Good: http://www.masternewmedia.org/social_networking/social-media/create-your-social-network-with-Ning-20070306.htm
• Downes, S. (2006). Groups Vs Networks: The Class Struggle Continues. Hämtad 2009-05-05 från Stephen’s Web; presented at eFest: http://www.downes.ca/post/42521
• Downes, S. (2004). Principles of Resource Sharing. Hämtad 2009-05-05 från Stephen’s Web: http://www.downes.ca/post/25
• Downes, S. (2002). The New Literacy. Hämtad 2009-05-05 från Stephen’s Web: http://www.downes.ca/post/72
• Hirst, T. (2008). Time to Build Trust With an “Open Achievements API”? Hämtad 2009-05-05 från OUseful Info: http://ouseful.wordpress.com/2008/09/20/time-to-build-trust-with-an-open-achievements-api/
• Jarche, H. (2005). Learning is Conversation. Hämtad 2009-05-05 från Harold Jarche: http://www.jarche.com/2005/12/OLD651/
• Sharples, M. (2005). Learning As Conversation: Transforming Education in the Mobile Age. Hämtad 2009-05-05 från Paper presented at Conference on Seeing, Understanding, Learning in the Mobile Age, Budapest, Hungary: http://www.fil.hu/mobil/2005/Sharples_final.pdf
• Siemens, G. (2004). Connectivism: A Learning Theory for the Digital Age. Hämtad 2009-05-05 från elearnspace: http://www.elearnspace.org/Articles/connectivism.htm
• White, N. (2006). Blogs and Community – launching a new paradigm for online community? Hämtad 2009-05-05 från The Knwoledge Tree: http://kt.flexiblelearning.net.au/tkt2006/edition-11-editorial/blogs-and-community-%E2%80%93-launching-a-new-paradigm-for-online-community

Kunskapsutvecklingen kring frågor som har med lärande och olika former av IKT att göra exploderar just i detta ögonblick världen över. Det kan bara betyda att digitaliserat lärande nu kräver vetenskapligt grundade kunskaper. Det som vi som skriver denna blogg (professor Tomas Kroksmark, doktorand Håkan Fleischer och doktorand Ulli Samuelsson) är mest intresserade av är digitalisering i förhållande till det som vi kallar lärandets mysterium uttryckt som frågan: Hur kan vi utveckla kunskap om hur själva lärandet går till i digitala tider och hur det möjligen skiljer sig ifrån hur människan lärt tidigare.

En fråga som verkligen kittlar är om det kan vara så att flera hundra år av forskning kring lärandet – hur det faktiskt går till – i digitaliseringen nu fått en sådan utmaning att forskningen måste lära sig att ställa nya frågor, utveckla nya teorier och metoder för kunskapsbildning. I vår grupp på HLK arbetar vi inom ramen för forskningsmiljön Skolnära forskning med grundforskning inom tematiken digitaliserat lärande och med tillämpad forskning inom samma område som ska försörja åtminstone 1-19-skolan med digitaliserad kompetens om lärandets mysterium.

Vi kommer att diskutera de frågorna och vi kommer efterhand att presentera resultat från vår forskning. Vi vill också informera om viktig internationell forskning, kurser, seminarier, workshops, ny litteratur etc. Vi planerar också för en seminarieserie med världens främsta forskare inom området som vi har för avsikt att kunna publicera på den här bloggen.

Men – och detta är viktigt – vi vill inte att bloggen enbart ska ses som en informationskälla. Vi vill diskutera och utbyta erfarenheter, koppla samma olika nätverk världen över och medverka till ett sprakande samtal där lärande blir huvudfrågan – insatt i det digitala kunskapssamhällets förutsättningar.

Professor Tomas Kroksmark, doktorand Håkan Fleischer och doktorand Ulli Samuelsson