Tomas Kroksmark är professor i pedagogik och ansvarig för Akademin för skolnära forskning och utveckling vid HLK. Bloggen diskuterar forskning och utveckling som är av skolnära karaktär.Den politiska agendan för skolan
3 April 23:43, 2008 av Tomas Kroksmark
Efter att ha varit inbjuden till Vänsterpartiet och till Socialdemokraterna för att diskutera skola och skolpolitik kan jag konstatera att att de absolut hetaste frÃ¥gorna är de som folkpartiledaren och skolminister Jan Björklund pÃ¥ fantastiskt skickligt sätt definierat. Det handlar dÃ¥ om konkreta frÃ¥gor som betyg och testning, ordning och reda, läxor, tvÃ¥ng att medverka i idrotten osv. Det verkar som om de politiska lägren letar efter en skolfrÃ¥ga som är enkel för väljarna – och för de själva – att förstÃ¥; skapa ett problem och sedan med handlingskraft lösa det.
De viktigaste frÃ¥gorna som till exempel om vilken roll utbildning ska spela i ett gravt digitaliserat och gooliserat kommunikations- och informationssamhälle. Om all världens information fins pÃ¥ tre musklickningars avstÃ¥nd – vad är dÃ¥ värt att lära sig i skolan?
Flickorna är betydligt bättre än pojkarna i hela utbildningssystemet. Var är analysen; finns det det politisk intresse av att göra något åt den saken?
I USA pyr ny en kritik mot den sk mäthysterin i skolan. Det är viktigt att den förs där eftersom det var i USA som idéerna om mätning av kunskapsutveckling skulle garantera och förbättra lärande. Eleverna ska då testas och jämföras med varandra, skolorna ska inspekteras på ett sätt som vi nog aldrig tidigare sett maken till. Politiker tycks anse att just testning och jämförelser av kunskap är den enda metoden att säkerställa kvalitetsutvecklingen i skolan. I USA kritiseras denna inställning nu med hänvisning till att tanken om testning bygger på statiska och objektiva kunskapsuppfattningar och på en syn på pedagogik som en absolut vetenskap. När ska den här diskussionen få fäste i Sverige?
10 April, 2008 kl. 17:08
Ordning och reda ett skapat problem? Menar du allvar? Du tror inte att det finns ordningsproblem i skolan? Jag baxnar, men kan du förklara vad du menar, tack.
24 April, 2008 kl. 18:53
Hej Thomas.
Du frÃ¥gar vad som är värt att lära sig i skolan när all världens information finns pÃ¥ tre musklickningars avstÃ¥nd. Jag utgÃ¥r frÃ¥n att du vill spetsa till det lite…
Men bara för diskussionens skull: Inte kan du väl spela piano bara för att du har tillgång till informationen i pianoböcker samt inspelad pianomusik? Hur enkelt är det att ta reda på huruvida en viss konstruktion håller när du belastar den bara för att du sitter på Chalmers bibliotek? Inte kan du förklara vilka mekanismer som egentligen styr det politiska spelet runt skolpolitiken bara för att du har tillgång till internet?
Det är sannolikt att lärandets villkor har ändrats de senaste 50 åren. Men jag tvivlar mycket starkt på att den största förändringen består ökad tillgång till digitaliserad information. Det finns väldigt mycket att lära sig i skolan (och för den delen i livet) som i praktiken är oberoende av informationsökningen. Detta av den enkla anledningen att lärandet kräver något mycket mer än tillgång till information. En tillräcklig mängd information krävs givetvis, men det stora arbetet är inte att plocka fram informationen. Det stora arbetet är att envetet göra sådant som man inte kan tills man har förändrat sin egen hjärna såpass mycket att den exempelvis kan spela piano, eller göra hållfasthetsberäkningar, eller analysera skolpolitiken. Gör det du icke kan så varder du visserligen icke man, men väl kunnig.
Jag tror snarare att den största förändringen i lärendets villkor är sociokulturell. (Här använder jag ett ord som jag egentligen inte begriper mig på alls, men jag har hittat det på internet och tycker att det låter fint som snus!)
Låt oss vidga vyerna ytterligare och göra ett närmast socio-bio-kulturellt tankeexperiement: tänk om pojkarna misslyckas i skolan numera helt enkelt därför att de i något högre grad än flickorna är beroende av ordning på torpet för att det ska bli något lärandearbete gjort?
Anita H
24 April, 2008 kl. 18:55
.. ledsen att jag felsthavade ditt förnamn! / anita
19 May, 2008 kl. 12:05
Bilden av skolan som ett enda stort kaos, där oordning råder är en på tok för allmän bild av skolan. Visst finns det skolor där lärare och vuxna tappat kontrollen och visst finns det skolor där ordningen kunde varit mycket, mycket bättre. Men det är inte en rättvisande bild av Den Svenska Skolan.
De allra flesta skolor i Sverige fungerar sÃ¥ som man har anledning att förvänta sig. Att sedan dagens unga har ett större behov av att kommunicera – oftast digitalt – gör att det enkelt gÃ¥r att upppfatta att skolan inte bär pÃ¥ den ordning som var vanligare förr. Människan idag har andra behov, styrs av ansdra system och strukturer är tidigare, vilket innebär att den kreativa rörigheten kan uppfattas som mer pÃ¥taglig och störande.
Titta ocksÃ¥ pÃ¥ stora detar av vÃ¥rt postmoderna yrkesliv. MÃ¥nga yrken styrs fortfarande av klockan men alltfler sÃ¥dana bygger pÃ¥ beting – dvs det är resultatet som räknas, inte när eller av vem det nÃ¥s.
Jag tror att vi måste tänka om då det gäller synen på hur skolan ska vara. Jag är ingen anhängare av oordning eller sammanhang där barn och unga känner oro i skolsitiationen men bilden av skolan i detta sammanhnag är väldigt onyanserad och överdriven.
8 September, 2008 kl. 13:00
Var blev tråkmagistern av? När jag skrev till dig den 19 maj visste jag inte att det i slutet av augusti skulle avslöjas att siffrorna om ordningsproblemen var starkt underblåsta av Jan Björklund. Men nu vet vi bättre!
Det är inte mönstergill ordning öeverallt i skolan – det vet nog alla – men att ordningen i skolan i allmänhet skulle vara värre än i de flesta andra länder är en politisk skröna.