April 2008
M	T	W	T	F	S	S
« Mar		May »
	1	2	3	4	5	6
7	8	9	10	11	12	13
14	15	16	17	18	19	20
21	22	23	24	25	26	27
28	29	30

Dagens Nyheter, Hans Bergström och lärarutbildningen

25 April 07:54, 2008 av Tomas Kroksmark

Dagens Nyheter har under nu ganska lång tid varit opinionsbildare i skolfrågorna. Den nya skolpolitiken har fått fantastisk dragkraft från tidningen. Alla inlägg som på något vis kritiserar skolan eller lärarutbildningen har beretts plats på ledar- och debattsidor. Andra åsikters företrädare har fått köpa sig annonsplats i tidningen för att få rösten hörd. Trist, att en så pass ansedd tidning – trots allt – har så lågt i tak då det gäller debatten om skolan. I den akademiska världen ser vi lite annorlunda på saken – låt varje synpunkt fritt få framträda, det är ändå det främsta argumentet som går segrande ur debatten. Men utan att de olika argumenten får komma fram blir det aldrig någon debatt.

Hans Bergströms skriver då och då om skolan. HAns inlägg går emellertid inte att ta riktigt på allvar. Det är inte åsikterna som diskvalificerar honom – de får han och ska han givetvis ha – men texten är så full av sakfel att den inte går att diskutera på ett sakligt vis. Låt mig få peka på några exempel.

Bland annat ondgör sig Hans Bergström över lärarhögskolan. Må vara hänt men någon lärarhögskola finns ingen längre i hela landet. Den sista fanns i Stockholm och upphörde 31 december förra året/1 januari i år. Det är oklart om Bergström kritiserar just den i Stockholm (något annat alternativ finns egentligen inte). I så fall är han lite sent ute. Bergström använder också den äldre beteckningen “lärarkandidat”. Termen nyttjas bara av den äldre generationen. Det har lite stänk av pilsnerfilm över sig med Thor Modén som en av de skojigaste pajsarna. Jag tycker att det är mer än en lek med ord – kandidaten säger den som har en aningen förklenande attityd. Ordet säger mycket mer om användaren av det än om den som blir tilldelad denna benämning. Lärarnas yrkesutbildning hyser precis som andra universitetsutbildningar: studenter, och inget annat.

Bergström tar upp tråden om de låga ämneskraven i lärarutbildningen. Kritiken kan ha sin giltighet men gäller i så fall samtliga ämnesinstitutioner/-företrädare vid universiteten som deltar i lärarutbildningen. Matematik i Göteborg, inom lärarutbildningen, meddelas av Chalmers TH, engelska av institutionen för engelska, pedagogik meddelas av institutionen för pedagogik och didaktik osv. Om de är undermåliga: lägg ned alla ämnesinstitutioner i så fall. Det skulle Bergström aldrig föreslå. Problemet med hans kritik är att han inte vet hur lärarutbildningen är organiserad – vem som meddelar undervisning i vad.

Lärarutbildningen har vid universiteten ingen egen ämnesinstitutionen eller något sådant som ligger vid sidan av universitetens ämnesinstitutioner (jfr hur det är på högskolorna!). Universitetsinstitutionerna som “av ekonomiskaskäl tvingas undervisa” lärarstudenter struntar oftast i den gruppen eftersom lärarstudenterna pekas ut som de riktig okunniga “töntarna” vid ämnesinstitutionerna. Så ser inte situationen ut vid de lärarutbildningar som ligger vid högskolorna. Därför: lägg alla lärarutbildning på högskolorna. Det skulle vara ett radikalt förslag! Om Hans Bergström kritiserar hela det svenska universitetet, dvs ämnesinstitutionernas bristande kvalitet så kan slutsatsen bara bli just den att högskolorna måsta få ta hand om utbildningen till lärare. Alternativet skulle vara att lägga hela universitetet under lärarutbildningen . Ett sådant förslag skulle inte ens vi komma med som jobbar i eller i närheten av nämnda utbildning.

“Den kloke Eskil Frank”, säger Bergström om den förre rektorn för Lärarhögskolan (sic!) i Stockholm – säkert rätt och rättvisande – men var det inte han och hans stab som körde Lärarhögskolan i Stockholm i kvav? Den sjönk väl som en sten?! och finns inte längre. Klokt eller inte? Tja, det beror väl på hur man ser saken. I Bergströms ögon är det klokt att skrota lärarhögskolor.

Finlandsexemplet – där är Bergström gravt vilseförd av statistiken: Jag var opponent på en avhandling i vid Åbo Akademi i lördags och just då kom siffrorna: var tredje sökande kommer in på lärarprogrammet. Fantastiska siffror som vi i Sverige inte är i närheten av, det är illa, men 1 på 10/12! säger Bergström. Helt fel! I stället för att stirra på siffrorna kan det vara betydligt viktigare att göra andra jämförelser mellan Finland och Sverige då det gäller skola, lärarutbildning och lärare. I ett samhälle som det finska – med obligatorisk frack och blåsa på disputationerna – gäller andra förutsättningar för lärare än hos oss. När jag gör entré i salen står man upp. Jag heter inte Tomas i Finland – där heter jag professor Kroksmark. Alla tar i hand, vuxna kvinnor niger. Polisen, läraren, prästen, professorn, läkaren, disponenten och direktören åtnjuter högt anseende i alla samhällen som hyllar den typen av auktoriteter. Inget fel i detta men man måste förstå att våra samhällen är olika och att det påverkar bland annat viljan att bli lärare hos unga människor. Men vad är det som Hans Bergström är ute efter? Finland är ett land med ett folk som litar på sina auktoriteter långt mycket mer än vad vi gör i Sverige – att studera vid lärarutbildningen i Finland är att examinera sig till auktoritet (oavsett om man förtjänar den eller inte). Så är det inte längre i Sverige och då måste Bergström kunna föreslå en annan väg till att återupprätta lärarens auktoritet i vårt samhälle; sätta in det också i ett sammanhang där killarna struntar i skolan, där tjejerna fortfarande tror att utbildning ger dem en god framtid då de i själva verket utbildar sig till lågavlönade jobb utan status och karriärmöjligheter inom lanstingen, kommunerna eller staten. Killarna vill inte ha de jobben, de ska bli entreprenörer – tjäna pengar, skaffa stor bil och få Respekt. Bergström kommer aldrig att se detta – men var är Thina Rosenberg i den här debatten?

I utvärderingen av lärarutbildningen heter det att det förekommer gruppexaminationer “relativt ofta”. Kan säkert vara korrekt eftersom just ordet “relativt” inte betyder någonting då det är högst relativt. Ordvalet görs av fegisar till utvärderare som inte skriver i klartext. Är det grupptentor för ofta eller är det det inte; är de i så falla alltid och överallt sämre än andra tentamensformer – i så fall jämfört med vaddå: lärarutbildningen i Finland, medcinarutbildningen – för inte kan väl Bergström mena statskunskap? En av våra döttrar pluggar till läkare i Polen – MVG i alla ämnen och kurser i Sverige är ingen garanti för samma yrkesutbildning i Sverige. I Polen är det tre papper&penna-tentor i veckan – allt utantill enligt boken. Fråga henne och andra svenska ungdomar som studerar utomlands om hur en auktoritär utbildning är och vad den leder till.

Undrar om Hans Bergström vet vad Fan-fiction är? Där lär sig 100.000-tals unga att skriva på ett sätt och med en metod som skolan inte känner till. Känner du som läser detta till hur många Harry Potter-böcker det egentligen finns? Inte är det bara sju! Vet Hans Bergström att det finns ett digitalt lärande, att vi lever i ett googliserat kunskapssamhälle där kommunikativa kompetenser är globaliserade, där allt är annorlunda mot tidigare. Tre musklickningar – och all världens information finns där, från statiska texter till öppna chatsidor där allt mellan himmel och jord diskuteras. Ingen frågar där efter betyg och var du genomfört din utbildning. Det är utöver den kommunikativa kompetensen bara en sak som räknas: kreativ kunskap. Och den är inte av papper&penna-karaktär.

Kanske är Globaliseringsrådets största enskilda problem att gubbar (i min ålder) som Hans Bergström och Lars Lejonborg finns med där? Internationaliseringen brister, noterar Bergström från utvärderingen av lärarutbildningen. Är det så över hela linjen? Notera hur Jönköping hanterar den saken! Hur är det nu med de svenska krusbären i globaliseringen – är de svenska eller inte? Är svensk skola svensk skola eller ska vi internationalisera den? Trixig fråga. Går det att bortse från unga lärarstudenters internetaktiviteter – där deras medborgarskap också i fysisk mening är globaliserat? Internationalisering – ett sådant ord från en person i Globaliseringsrådet? Men jag kan hålla med Hans Bergström om att lärarutbildningen kan göra mer när det gäller digitaliserat lärande och global kommunikation.

“Forskning” säger Hans Bergström, och öronmärker ordet så att vi ska förstå att någon forskning är det inte tal om. Men vad vet Bergström om den saken? Menar har forskning i engelska eller matematik; den forskning som görs av institutuonenr och forskare som undervisar inom lärarutbildningen? Så är det nog inte. Bergström vet för lite om lärarutbildningen och då han talar om forskning är det den pedagogiska och didaktiska han troligen avser. Det är smickrande att tro att all forskning inom lärarutbildningen görs inom dessa enda ämnen – men så är det inte.

Bergströms text i DN är så full av fel att den bara kan tjäna ett enda syfte – att fullständigt försöka deklassera Hans Bergström som skol- och utbildningsdebattör. Finns det ingen på DN som fackgranskar texterna på ledarsidan?

Kategori: Allmänt, Politik och skola 3 kommentarer »

Om bloggen

Kalender

Dagens Nyheter, Hans Bergström och lärarutbildningen

Kategorier

Arkiv

Länkar

Meta