En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) V

På sidan 323 i förslaget om en ny lärarutbildning heter det: 

“PÃ¥byggnadsutbildningar pÃ¥ avancerad nivÃ¥ bör ocksÃ¥ finnas för att ge möjligheter till exempelvis ämnesdidaktisk fördjupning inom förskolans omrÃ¥de.”

Jag är inte helt säker pÃ¥ att man ska hänga upp sig pÃ¥ formuleringen “avancerad nivÃ¥ bör ocksÃ¥ finnas” men det finns en undertext i förslaget som säger att förskollärarna inte ska beredas samma möjligheter till “forskning” som de andra lärarna i grundskolan och gymnasieskolan. Om jag läst detta rätt inställer sig ett spännande problem.

När jag arbetade vid Göteborgs universitet under 1980 – och -90-talen fylldes aulan varje gÃ¥ng som nÃ¥gon förskollärare disputerade. Det var ingen idé att boka en mindre lokal eftersom intresset bland verksamma förskollärare var mycket omfattande dÃ¥ det gällde forskning i och inom förskolan. Det var verkligen bra. När Akademin (PromilleProgrammet) vid HLK arrangerar kvällsseminarier (vi kallar dem för Collegium Didacticum) för lärare i 1-19-skolan fyller vi aulan till bredden dÃ¥ det är ett tema som berör förskolan, som ska presenteras. DÃ¥ professor Ingrid Pramling Samuelsson gästar oss pÃ¥ tisdag (den 27 januari) har 750 förskollärare anmält att de vill komma! Lika mÃ¥nga lyssnade pÃ¥ henne och professor Gunilla Dahlberg (SU) i Göteborg för en tid sedan. 

När vi erbjuder liknande seminarier med ledande forskare i Sverige eller frÃ¥n Europa/USA där innehÃ¥llet riktar sig mot grundskolans eller gymnasieskolans lärare samlar vi kanske ett 30-tal. Det är bra men det indikerar ju en betydande skillnad i intresse för forskning och vetenskap. Kommunen upphandlade en kurs för verksamma  lärare (1-19) i Aktionsforskning 7,5 hp. Den samlade 30 deltagare – samtliga förskollärare utom tvÃ¥: en fritidspedagog och en skolpsykolog. Inte en enda representant frÃ¥n övriga lärargrupper. Kan nÃ¥gon förklara hur det kan komma sig att förskollärarna har ett sÃ¥dant enormt mycket större intresse för forskning – seminarier och kurser – än vad övriga lärargrupper tycks ha? och varför bereds inte den lärargruppen enligt förslaget om en ny lärarutbildning samma möjligheter till forskning i utbildningen som grund- och gymnasielärare?