Flickor och matematikprestationerna

För nÃ¥gon vecka sedan besökte jag Aneby kommun. En fin liten kommun i Jönköpings län som just ser en mycket intressant och viktig nystart för lokal skolutveckling. Jag träffade den nytillträdde skolchefen och en handfull matematiklärare (som för övrigt meddelade att de inte erbjudits nÃ¥gon ordentlig kompetensutveckling pÃ¥ flera Ã¥r. De har t. ex. aldrig besök den nationella matematikbiennalen). Vi kom att tala om niornas prestationer i matematik – pÃ¥ de nationella proven jämfört med skolans vardagsarbete.

I Aneby är resultatredovisningen i matematik  2009 sådana att flickorna har högre betyg än vad pojkarna har:

Flickor:
G: 40,7 %
VG: 40,7 %
MVG: 9,3 %
Ej betyg: 9,3

Pojkar:
G: 54,8 %
VG: 27,4 %
MVG: 8,1 %
Ej betyg: 9,7 %

I matematik ligger betygen i Aneby 16,9 % över provresultaten (pÃ¥ riksnivÃ¥ är det ca 24 % i matematik) trots att var tionde elev (ca 11 elever) i kommunen inte nÃ¥r mÃ¥len i nian i matematik. Det inebär att lärarna i matematik i Aneby tillmäter eleverna större matematiska kunskaper och kompetenser än vad de visar vid de nationella proven. Även om detta är ett tekniskt sätt att jämföra resultat är det viktigt att försöka förstÃ¥ varför skillnaderna mellan resultat och bedömning är sÃ¥ pass stora som de är. En förklaring skulle kunna vara att den matematik som skolorna undervisar i är en annan än den som mäts i de nationella proven; eleverna kan 24 % (sic!) mer matematik i skolans vardagsarbete än vad de har möjlighet att visa pÃ¥ proven. Det skulle vara en väldigt viktig förklaring – om den nu alls finns.

Matematiklärarna i Aneby hävdade att resultaten i matematik sjunker dÃ¥ eleverna tvingas att lösa uppgifterna individuellt – sÃ¥ som det är arrangerat vid de nationella proven. Flickor är betydligt duktigare dÃ¥ de löser matematiska uppgifter och problem i grupp. Om, det är en generellt giltig iakttagelse skulle det innebära att själva provtillfällets metodiska utformning; 1. inte sammanfaller med de sätt som eleverna är vana vid att arbeta i skolan och 2. att den metodiska utformningen av provsituationen inte heller pÃ¥minner om hur vuxna människor löser problem i yrkeslivet. Gruppen, teamet, laget hyllas i snart sagt alla sammanhang, utom möjligen vid de nationella provtillfällena i skolan.

Flera undersökningar visar att flickor gynnas i problemlösningssituationer om de får arbeta i grupp. Just möjligheten att förhandla sig fram till en mer korrekt strategi och slutsats är en viktig kvalitet i lärandet. Därför borde den tas tillvara också vid olika typer av provsituationer.